... och mots av 164 nya blogginlagg att lasa enligt Bloglovin'.
... och 121 olasta e-mails.

For ovrigt sa at jag pizza med Aaron McCusker (som spelar Jamie Maguire i Shameless) pa Bier Halle i Glasgow igar. Det var en god pizza, han var trevlig, och jag fattade inte att det var han forrens vi atit upp och gatt ut och John borjade prata om Shameless.

Jag skulle bli en fruktansvard papparazzi da jag inte ens kanner igen en kandis aven om de sitter brevid mig, ar med i min absoluta favorit-serie och pratar om hur det ar att vara skadespelare i Manchester. Och ater choritzo-pizza. Det ar nastan sa att jag skams.

Det ar dagar som dessa, nar man sitter och slosurfar pa biblioteket i skolan for att ge hjarnan lite valbehovd vila i uppsatsskrivandet, som man upptacker saker som att hemsidor tillhorande framlingsfientliga religosa samfund och porrbloggar ar helt ok att besoka - men Blondinbellas blogg ar ett big no-no.

Ar detta beslut taget i forebyggande syfte tro, eller ar det sa att vi 10-talet svenskar pa skolan helt enkelt laser blondinbellas blogg sa frekvent att servern blir overbelastad? Ja, jag vet inte.

Jag tror fan att jag ska ga pa burlesk-kurs. Branna alla tomma kalorier jag stoppar i mig pa gratis-luncherna pa jobbet (baugetter i mangder! Inte bra for magen, och inte for figuren heller..), samt boosta sjalvfortroendet lite. Det blir nog javligt bra det! Behover bara ga ner nagra kilon till forst sa kan vi kora sen! Maste ju ha nagot att sysselsatta mig pa alla ensamma dagar har i Carlisle i sommar, for som det verkar sa blir det inget Sverige-besok forrens till jul igen :(

Jag har lange vidhallit att en vibrerande gummikuk inte ar speciellt sexigt.
For det forsta sa ar det en kuk. Redan dar kommer det forsta problemet upp. Ar det meningen att jag ska bli upphetsad av att se den? For det blir jag inte. Dessutom ar de ofta i konstiga farger som rosa, lila och ibland aven dekorerade med "diamanter" och skit. Sedan nar kom "Pimp my penis" till stan?
For det andra sa vibrerar den. Vilken normal kuk vibrerar? Aven om killen ar slakt med duracell-kaninen sa har jag svart att tanka mig att han kommer upp i sadan hastighet att den vibrerar. Jag har dessutom svart att forsta hur vibrationer ska vara upphetsande. Ar det bara jag som tycker att de snarare ar nagot bedovande?

Men nu var det inte vibrerande gummikukar jag skulle prata om - utan vibrerande gummiringar som man trar pa kuken.
Jag var som sagt och kopte nya underklader igar (det blev tva set, fastan jag egentligen bara har rad med ett.. ajaj, sager planboken), och styrde darfor mina steg mot Ann Summers. Val dar blev jag valdigt trevligt bemott och blev matt och fick prova bade det ena och det andra. Fastande till slut for ett svart set med sma sota rosenknoppar pa. Nar jag skulle betala blev jag lite for trevligt bemott dock. Diverse sexleksaker placerades i mina hander och allt skulle demonstreras, for inte kunde jag kopa sexiga underklader, utan att kopa sexleksaker heller! Jag gick darifran med en vibrerande gummiring, bara for att fa henne att sluta tjata.

Val hemma fortardes lite berusningsmedel efter middagen, och plotsligt kandes det som en skitbra ide att prova gummiringen. John tog det hela pa stort allvar och fantiserade om att ge mig hejdundrande orgasmer, samtidigt som hans egna skulle bli minst lika bra. Hans fantasier blev aldrig nagot mer an just fantasier. Sa snart den lilla grejjen borjade surra som ett ilsket bi sa blev allt plotsligt valdigt osexigt.
Tydligen var den ratt obehaglig, sa hans soldat gav upp. Sjalv forstod jag inte alls hur den lilla vibrerande gummibiten skulle tillfredsstalla mig, med kuk eller inte. Det slutade med att vi lag och skrattade i sakert en halvtimme at det totala misslyckandet, och at faktumet att nagot som ska piffa upp sexlivet kan vara sa sjukt avtandande.

Men nu ska jag ga och snoka i Johns kylskap och se om det finns nagon frukost, annars sa vet jag bestamt att det finns lite cheesecake kvar. Det far duga. Kilona borjar visserligen smyga sig pa igen nu, men med nagra promenader i veckan sa ska jag nog lyckas halla mig i schack igen.

Det blev ett fint slut pa min helvetes-vecka trots allt :)
Jag och John har bara myst och ratt om varandra fran lordagskvall tills imorse. Massager, ligga och kramas i sangen och lyssna pa musik, slosurfa, spela gitarr, laga middag och dricka lite vin. Vi gjorde aven en liten utflykt till ett ode hus och tog lite bilder. Ska se om det blev nagra bra bilder nar jag framkallar filmen idag :) John var feg och vagade inte ga upp pa overvaningen, och jag erkanner att efter att han pratat om mordoffer, sjalvmordsoffer, hemlosa knarkare och diverse andra hemskheter sa vagade inte jag heller. Jag tog mig halvvags upp for trappan iaf innan vi horde ett hogt "BANG" fran nagonstans i huset, och vi sprang ut som radda harar till bilen och korde darifran, haha!

Nu sitter jag och drommer mig bort till en battre varld dar jag hade rad att kopa massa sexiga underklader. Tyvarr tillater min planbok bara ett nytt set tror jag. Fragan ar bara vilket..

Och det var val sadar. Mycket att halla i huvudet, ont i benen eftera att ha statt och gatt i 9 timmar och deppig som aldrig forr. Men det blir val battre antar jag.. Just nu hatar jag att ha ett jobb. Ratt ironiskt med tanke pa att jag kampat sa for att fa ett..

Jag vill bara hem till mamma och bara sitta pa verandan dagarna i anda och dricka saft och spela kort och latsas att omvarlden inte existerar.

Jag fick jobbet!!!
AHAHAHAHA! Semestern ar inplanerad och klar ocksa! Fy fan vad harligt!!! Fick aven en veckas forlangning pa uppsatsen, sa high five pa det! :D

Jag kom nyss hem fran min intervju. Det kandes skitbra, allt flot pa finfint och jag kande mig ratt saker pa att jag minsann skulle lyckas med att hava in jobbet - tills dess att jag tittar ner i knat, men inte ser knana, utan mina brost istallet.
Mitt linne hade hasat sig nerat, och jag visade sa mycket klyfta att John (som intervjuade mig) sakerligen trodde att jag hamnat fel, han sokte ju en servitris, inte en hora!

Han skulle ringa imorrn iaf och beratta om jag fatt jobbet eller inte. Jag hoppas pa att hans blick var stadigt fast vid mina ogon sa att han inte tar mig for nagon losslappt slampa som tror att hon ska fa jobb bara hon visar lite hud.

Men nu ska jag ga och sorja mitt skolarbete lite mer. Jag orkar inte ens forsoka borja om pa allt.

Vad bra att min harddisk med allt mitt skolarbete pa har krashat! Vad bra att jag har 5 deadlines nasta vecka! Gud sa bra! Fick min intervju iaf. Halv 5 ska jag promenera in till stan i regnet och forsoka charma mig till ett jobb och forsoka att inte tanka pa att jag kommer bli underkand i alla mina kurser denna terminen.

Kom nyss in fran en promenad. Rensade huvudet lite. Jag gick ensam, saklart. Jag ar ofta ensam kom jag fram till. Jag gar pa stan ensam, jag promenerar ensam, jag ater ensam och jag spenderar mina lediga stunder ensam.
Jag kom fram till att det har med vanner har aldrig varit min starka sida. Jag ar valdigt bra pa att knyta tillfalliga kontakter, och jag offrar gladeligen vad an som kravs for att behaga dem sa att de ska stanna. Men de blir aldrig langvariga. Mest beror det nog pa mig. Jag ar en svar manniska. Ratt tom, intetsagande och tyst. Iallafall pa utsidan. Jag har inga starka asikter, jag ser inte speciellt speciell ut och jag pratar ogarna eftersom jag vet att folk ser det jag sager som tomt och meningslost. Jag ar ocksa forjavligt dalig pa att smaprata. Det gar inte. Inte alls.
Jag lever for att vara dar som en tyst skugga. En skugga som tappat bort sitt egna jag pa vagen, och nu lever for andras rakning istallet.
Ibland hittar jag migsjalv dock. Oftast nar jag ar full pa en fest med massa manniskor, vilka jag kanner mer eller mindre ytligt. Da vet jag vem jag ar. Da kommer gamla Amanda fram igen. Amanda som har asikter, som engagerar sig och som faktiskt ar ganska sot i sin klanning, make-up och leende. For pa en fest sa pratar alla med alla, och nanstans dar i dimman tands ett litet hopp i min kropp om att manniskan jag just pratade med ska komma ihag mig dagen efter, och kanske till och med fortsatta prata med mig, aven da ruset lagt sig. Ibland hander det, och en ny tillfallig kontakt skapas. Jag kanner mig dock sallan att vi har nagot utbyte av varandra. Alla ar sa ytliga och jag kanner mig fel. Jag ar inte ytlig. Jag ar inte ute efter ytliga kontakter att bli full tillsammans med. Jag vill ha nagon att prata med. Nagon att ocksa kunna vara tyst med. Nagon att kunna dela saker med. De vannerna jag kanner att jag kan gora det med kan jag rakna pa en hand. Visst, hellre fa bra an manga halv-bra, men det suger rent ut sagt att inte ha en enda manniska har i England att kunna ventilera sina tankar med. Och aven om jag skulle flytta tillbaka till Sverige sa ar de spridda over hela landet. Sa nar jag inser att vi aldrig kommer att ha nagot annat utbyte av varandra an att skvallra om andra manniskor, eller dricka vin och glo pa serier for att sedan dansa oss svettiga pa ett overfullt dansgolv, sa sluter jag mig. Jag blir tom, intetsagande och tyst. Och folk forsvinner.
Oftast sa fungerar saker och ting bra anda i min vardag. Jag tycker om att vara ensam. Och vill jag ha sallskap sa har jag John att umgas med pa helgerna och nagon/nagra dagar i veckan. Men dagar som dessa, da jag verkligen skulle behova nagon att prata med sa ar det ratt jobbigt. Jag kan inte prata med John, for dels sa vill jag prata om honom, och dels sa ar han pa pissigt humor och vill vara sjalv. Jag kan heller inte prata med mina ytliga kontakter, for sa fort amnet blir djupare an one-night-stands och vem-som-strulade-med-vem i lordags, sa dor samtalet. De vill inte behova tanka, ge rad eller engagera sig kanslomassigt i en annan manniska, och jag vill inte dela med mig av mina tankar och problem, nar jag vet att allt jag sager kommer spridas som vinden mellan dessa ytliga kontakter. Samtidigt sa onskar jag inget hellre an att nagon ska bry sig tillrackligt for att fraga hur det ar, och faktiskt lyssna nar jag berattar. Men sannorlikheten att det ska handa ar inte speciellt stor, sa dagar som dessa ar Carlisles hemlosa mitt lufthal. Det finns visserligen bara tva stycken vad jag vet, men vi kommer bra overrens. De sluddrar om fruar som kastat ut dem, samhallets nedgang och hur dyrt det ar med cigaretter, och jag lyssnar och fastan jag aldrig far ur mig allt jag behover fa ur mig, sa kanns det iaf lite battre efterat. Jag stoter ofta pa dem med graten i halsen, men efter en cigg och nagra vanliga ordvaxlingar sa kanns det lite battre sedan. Ensamma manniskor vid uteserveringar och pa parkbankar gar ocksa bra. Aven om vi inte har nagot gemensammt alls, sa delar vi iaf ensamheten.
Och det ar alltid skont att veta att man inte ar ensam om att vara just ensam.

Hittade just den har videon ocksa. If only...

Jag har en rejal slang av var-depression eller nagot. Orkar inte sitta vid datorn, an mindre blogga. Mestadelen av min tid spenderas med att ligga pa golvet, stirra upp i taket och med jamna mellanrum bryta ihop. Ber om ursakt for det. Aterkommer nar jag kanner mig battre.

Nu ska jag ta med illrarna och en bok och ga till parken och sola dock. Det ar varmt som sjutton och jag svettas bara av att tanka pa att ga ut igen, men man ska val ta vara pa den lilla sol vi far emellan regnskurarna har..

[Pappa pekar ut nagra chavs pa gatan och papekar att Anton ser ut som dem]
Anton - Jag ser inte ut som chavs! Jag har till och med Cheap Monday-jeans!
Jag - Typ fyra storlekar forstora da eller?
Anton - Det ar faktiskt lattjolajban-modell!!

[Mamma berattar om Antons toabesok pa B&B't tidigare pa morgonen]
Sa satt han dar och bajsade och sa plotsligt hor jag krakljud. Sa jag fragar vad han haller pa med och far till svar "det luktar sa javla illa".

Anton - Jag har sett massa folk som ater ur sana dar sma chips-pasar. Ar det populart eller?

[Pa tagstationen nar min familj precis klivit av taget]
Anton - Glasgow ar sa mycket finare an Carlisle!
Mamma - Du sag ju bara tagstationen i Glasgow.
Pappa - Och sag du inte hur det sag ut nar vi akte in i Glasgow? Gratt, fult och deprimerande.
Anton - Men Skottland ar fortfarande finare!
Jag - Du har fortfarande bara sett tagstationen har med.
Anton - Men i Glasgow hade de Burger King pa stationen..

Sa jag att min familj ar pa besok denna veckan?

Anton med drinken som vi tvingade i honom trots protester om att det var sa tontigt att dricka med mamma och pappa.

Mamma

Pappa och Anton pa Globe

Halva Johns familj var just pa besok. Mitt i allt sa tar hans systerdotter, Nicole, ett stadigt tag i mitt ena brost och utbrister glatt;

"You've got boobs!"

Gosade med Nisse ett tag och blev helt gra om handerna, sa det kandes som att det var dags for ett bad, aven om Nisse och Lotta inte holl med mig.

  Hej matte, lust att ta upp mig nu?
  Nisse visar upp forstklassigt hundsim
  Nisse har stilen
  Lotta var inte lika tillfreds med badet
  Tva blota skitar
Lotta forsoker klattra ur badkaret
Duscha var tydligen mysigare an att bada

Nisses glada dagar som ung och kat iller lider mot sitt slut. Idag var vi till vetrinaren och satte in ett hormonimplantat (typ p-stav, fast for iller) som ska ta honom ur brunst. For att markera att han minsann fortfarande var man i nagon vecka till innan implantatet borjar verka sa alade han sig fram hela vagen hem, men snoppen slapandes i marken sa att han kunde lamna fina snigelspar av kiss efter sig. Hade det funnits nagon kat, glad och villig illerhona i narheten sa hade hon inte haft nagra problem att hitta honom, det kan jag lova er!

Har inte haft tid att sitta vid datorn pa evigheter, men det ar det nog ingen som sorjer.

I fredags var det som sagt middag med Johns foraldrar. Det var trevligt och jag blev full.
I lordags hade vi bakfylle-mys och spelade gitarr.
I sondags lagade John hjort-stek at mig. Sen producerade vi skugg-porr. Skuggor som har sex alltsa (inte vi, bara skuggorna). Det var kul efter nagra flaskor vin.
Igar hade jag min forsta praktikdag pa tidningen, och efter mitt forsta uppdrag sa tomde Jenny mitt minneskort och la over alla mina bilder pa tidningens natverk. Det blev en del nervosa skratt och kaffe i fel strupe nar mina privata bilder fran foregaende kvall dok upp.

 

Idag lekte jag och John med min webcam nar vi hade trakigt. Mycket vackra resultat om jag far saga det sjalv. For ovrigt har jag inget att rapportera. Har varit en valdigt handelselos dag.