John och mamma gar ihop som ler och langhalm. De sitter och dricker kaffe och pratar och pratar och pratar och pratar och pratar. Och han hjalper till att laga mat, stada och rensa grusgangen.
John och morfar har nagot speciellt band de ocksa, for trots att de inte alls pratar varandras sprak sa verkar de forsta varandra. Morfar kom tidigare idag och gav sin gamla skinjacka (som han inte ens erbjudit pappa) till John ocksa.
Och Micke forsoker lara honom allt om svampar och lingon och den svenska skogen.

Och jag maste erkanna att jag fan kanner mig lite utanfor.

Jajamensan, nu har vi minsann varit ute och fiskat! John 'got hooked' (ha - ha) pa en gang, men trots ihardigt kastande med spot sa fick han ingen fisk. Jag fick daremot lana spot i 5 minuter medans han rokte en cigg och drog upp en abborre :)

Nagon som kan losenordet till level 26 pa The Level Game? Alkoholen sinar sakta men sakert for mig och John och vi kommer ingen vart..

I ovrigt sa har jag en mygga pa tan och en pojkvan med nya fina bandage.

Telefonen ar for ovrigt stendod. Facebook eller mail ar det som galler, ok? :)

Sitter just nu och njuter av lite egen-tid framfor datorn. John sover och jag gar igenom de 234 inlaggen jag har att lasa genom bloglovin. Skont.

Annars sa hander inte mycket.Vi njuter av lata dagar och John har helt foralskat sig i Sverige. Blir nog till att flytta hit nasta ar om allt gar enligt planerna. Planerna innebar fixa uni, flytta till Stockholm eller Goteborg och starta upp varat egna foretag. Vi ar rorande overrens om vad vi vill gora, sa det ska nog inte vara nagra problem med det :)

Imorrn bar det av till vardcentralen for att ta bort stygnen pa Johns finger ocksa. Hoppas verkligen att det inte ar infekterat och att det laker som det ska :)

Men det ar knappt. Blev alldeles for mycket vodka i hammocken igar kvall haha. Men nu ar han har iaf, och allt ar precis sa bra som det ska vara :)

Idag aker jag till Stockholm och moter upp med John. Ingen blogg forrens pa lordag alltsa! Men jag tror nog att ni klarar er :)

Har du svart att sova? Hjalpte det inte att sla en stekpanna i huvudet?
Da kan du ju alltid prova pa att gora en braziliansk vaxning pa dig sjalv - med pincett!
Jag paborjade projektet, men gav upp nar jag borjade kanna mig svimfardig.
Folk som inte vill veta en massa om mitt konshar kan ju hoppa over att lasa att jag iaf lyckades med att bli harlos till halften. Det ser lite roligt ut maste jag erkanna.

Nu har jag spenderat precis hela dagen med att ringa landstinget, vardcentralen, mailat forsakringskassan och fraga varenda skoterska jag kanner hur det egentligen fungerar med den svenska sjukvarden om man ar utlanning.

John har bestamt sig for att han ska chansa och komma hit trots kapad sena, och da behover han ju nagon som kan ta av hans stygn och ge honom en ny skena. Och inte en javel i det svenska sjukvardssystemet verkar veta vad de ska gora nar det kommer en engelsman som vill ha vard.
Forst skulle jag ringa vardcentralen, men da skulle det kosta allt mellan 483kr och 1592kr att gora det pa honom.
Sen skulle jag ringa forsakringskassan och hora hur han skulle gora med sitt blaa EU-kort.
Sen blev jag hanvisad till ortopedkliniken i Falun, och det skulle ga pa uppemot 12.000kr.
Efter det blev jag hanvisad till akuten har i stan istallet, och da drog priset ner till 5438kr.
De i sin tur tyckte att jag kunde ju lika garna ringa vardcentralen igen. Och dar pratade jag antligen med en vettig manniska! 80kr skulle han fa betala for att komma till henne och hon skulle fixa allt at honom. Hon sag ingen anledning till att han skulle betala mer oss svenskar for nagot sa standard, och blev det strul med landstinget sa skulle hon fixa det at oss.
Jag tackar Gud och alla hans lakejer for forstaende vardpersonal!

Sa nu javlar! Imorrn ar han ar!

Idag skulle lillebror ovningskora, och jag foljde snallt med for att ge lite extra coachning i form av
- Gasa for fan!
- Ska'ru kora pa vanster sida hela tiden eller?
- Vaxla! Blinka vanster! Gasa lite mer! Inte sa mycket! Lagg ur blinkersen! Blinka ut! UT SA JAG! Va fan svang da!
- Och sa maste du ju for fan bromsa! Men inte 25 meter innan du kommer till korsningen fattar du val!
- SLADDA!
- Och sa en U-svang!

Jag kallar det nodvandig distraktionstraning. Och efter denna ovningen sa ar bade jag och mamma rorande overrens om att han inte far ha sina kompisar i bilen nar (om) han far korkort, far da kor han fan ihjal sig. De skulle sitta och skrika som en bunt babianer i baksatet, och Anton skulle forsoka havda sig och kora ihjal dem allihopa.

Jojominsann, nu hade jag tankt att vara med i min allra forsta tavling :)
Det ar hos Shoppingandfashion.se som man kan vinna en dator! Oooh sa bra den skulle vara att stoppa ner i vaskan och ta med sig till universitetet om dagarna! Och sa skulle ju John kunna lana den nar jag aker hem till Sverige sa att vi kan prata via msn. Han jar ju ingen dator namligen och det blir valdigt dyrt att ringa mellan Sverige och England!

Sa ma baste kvinna/man vinna! :)

Och som genom ett trollslag svangde humoret! John ringde! Och lakaren gav klartecken till att flyga till Sverige!

Nu ar allt bra igen :)

Nu sitter jag har med valdigt irrationella kanslor. John ar pa sjukhuset och ska opereras. Han har lyckats med att saga av halva fingret och trasat sonder senan anda ner in i handen.
Och jag ar arg.
Jag ar arg for att han ar sa forbannat javla klantig att han lyckas med att nastan saga av sig fingret.
Jag ar arg for att han svarar kort och irriterat pa mina sms (fastan jag vet att det nog ar helt naturligt att svara kort och irriterat pa sms nar man sitter pa akuten och vantar pa operation).
Jag ar arg for att han inte svarat pa mitt meddelande pa facebook, trots att han varit inloggad.
Och jag ar arg for att han, nar han loggade in, tog bort sin status (som var en fin liten paminnelse om att han skulle komma och halsa pa mig snart).
Jag vet att jag inte borde vara arg, speciellt inte over nagot sa futtigt som facebook. Men monstret i huvudet ploppar ju ofta fram i situationer av starka kanslor, och jag vet att jag egentligen inte ar arg, utan bara valdigt, valdigt ledsen och besviken over att han troligtvis inte kommer kunna komma till Sverige pa onsdag. Jag hade ju sett fram emot det mer an ett litet barn ser fram emot julafton, fodelsedagen och en resa till Disneyland tillsammans.
Men just nu klarar mitt huvud inte av att bearbeta de kanslorna, utan de far utlopp som ilska istallet. Och paranoia. For kanske ar det sa att han bara hittar pa/har gjort sig illa med flit for att han inte vill komma och halsa pa mig? Kanske ar det darfor som han raderade sin status, och kanske ar det darfor som han inte svarade pa mitt meddelande?

Kanslorna ar som sagt valdigt irrationella just nu, och jag vet att jag har ingen som helst ratt eller anledning att kanna eller tanka sa har egentligen. Sa nu ska jag ga och dricka vin, glo pa TV och hoppas pa att huvudet klarnar snart.

Lagar mat och lyssnar pa radion, och den dar finska tjejen pa P3 ar arg for att homo- och sado-sex anses "onormalt". Hon rasar (for att anvanda tidningsrubrikssvenska) over att forspel fortfarande framstalls som nagot man har over ett glas rott med tanda ljus runt om i lagenheten. Hon ar upprord over att en mamma tycker att det ar opassande att hotellet i hennes omrade arrangerar "valdtackts-lekar" och riktar sig till par som ar intresserade av sado-sex.
Och sa pratar hon med en bog. Han ar ocksa upprord. Heterosexuella ser ner pa honom som homosexuell, sa han har startat nagon grupp som riktar sig mot hetero-hatare eller nagot sadant (jag lyssnar inte allt for noga master jag erkanna). Naturligtvis ar han aven vegan och har spelat in en vegansk homoporr-rulle (alla medverkade var veganer och bara veganska material anvandes). Sjalvklart visas inga kon i filmen.

Och jag blir ocksa upprord. Och irriterad. Och lite arg.

Men inte pa svenne-sexet, inte pa mamman, inte pa de kristna varderingar som hon anser pragla varat samliv, inte homofober och inte det mysiga forspelet med vin och tanda ljus.
Jag blir irriterad pa att hon har sa fel. For aldrig har val svenne-sex varit sa ute som nu? Aldrig har det val varit mer hippt att vara vegansk homosexuell? Och aldrig har det val setts ner sa mycket pa vin, tanda ljus och missionaren som nu?

Jag kanske umgas i konstiga kretsar, men bland mina vanner anses det fullt normalt att vara bi-, homo- eller transsexuell. Man kan till och med fa konstiga blickar om man inte varit och utforskat den andra sidan. Har man inte blivit bunden och fatt en analplugg uppkord i roven sa har man missat nagot. Och trekant ar ju nagot av det forsta man provar nar man borjar ha sex! Och sjalvklart ar man vegan pa det. Djuren, miljon och allt sant dar.
Sag den som inte atminstone kysst en person av samma kon, atit en vegan-korv och lekt med piskor och vibrerande plaststavar?
Och jag blir lite irriterad, for jag vill fan kunna sitta i skenet av tanda ljus, med min partner av det motsatta konet, sippa pa ett glas rott och sen knulla i missionaren - utan att for den skullen kanna att jag ar bakatstravande och befaster gamla normer som vi borde radera fran varat samhalle.

Idag har jag spenderat dagen med gamlingar.
Forst akte jag och morfar till Hedemora och plockade jordgubbar. 15 liter blev det tillslut och jag var nojd.

Eftermiddagen spenderades hos min granne Annie som fyller 92 i ar. Vi drack vin, blev fulla och pratade om kriget och hennes barn. Det ar fascinerande att hora hur hon overlevt kriget, bott i bade Polen, Vast- och Osttyskland, hur hon klarade sig utan mat, kom till Sverige och att hon overlevt sina barn.
Vi pratade speciellt om hennes dotter.
"Ja, hon blev 63. En riktig gammal karring. Ja du vet att jag tycker att hon minsann var en gammal karring jag ocksa, fastan jag ar 92. Man ar ju aldrig aldre an vad man kanner sig. Sa var hon och halsade pa mig forra sommaren for hon trodde val att jag skulle do snart, men da fick hon pa fan, for det var hon som dog forst."

Jag ovar just nu pa att dela sang igen. Har lagt alla kuddar jag ager i ena halvan av sangen, som forberedelse infor nar John kommer om en vecka. Hittills sa har det alltid slutat med att de hamnar pa golvet eller i fotandan efter en timme av gnossande. Det badar val inte sadar fruktansvart gott kan man val saga.

 

I natt dromde jag att en bekant borjade grava, och helt plotsligt sa sprack hela jorden upp och typ exploderade langsamt. Bitarna mer drev ivag fran varandra an flog ivag liksom (jorden var forovrigt ihalig). Pa nan vanster sa hamnade jag pa ett rymdskepp tillsammans med lite olika manniskor jag kande och inte kande och darifran sag vi resten av jordens befolkning do nar de kom ut i rymden. Plotsligt sa insag vi att en liten bit av jorden fanns kvar! Sa vi akte ner dit, och upptackte att den lilla biten var Vasterfors. Sa vi landade och klev trevandes ut. Jag har aldrig varit i Vasterfors sa det kandes lite som att stiga iland pa en ny planet, speciellt nu nar det var det enda som bestod av varan gamla.

 

Vi bosatte oss i nagra tomma lagenheter i ett hyreshus trivdes ratt bra bland pensionarerna som inte ens insett att jorden spruckit och flutit ivag. Vad vi inte raknat med var den etniska utrensningen!

Judiska kvinnor hade tagit over Vasterfors, och alla blonda, rodtottar och brunhariga kvinnor sattes fort i fangelse. Dar fick vi sitta i stora burar, varpa vi blev utkallade en och en och fick satta oss ner framfor ett skrivbord dar det satt en dam och skrev ner alla vara tillhorigheter och varan dom. Jag hade en massa pennor, och sjalvklart sa stal "min" dam min favoritpenna! Men pa nagot vis sa fick vi en sorts vanskaplig kontakt under de dar fa ogonblicken, och hon satte "behover utredas" pa mitt papper, sa jag fick ga tillbaka till buren. Jag blev sedan kallad till henne igen, och hon stal aven min kamera nu. Sen gick vi pa promenad och jag sa att jag inte ville do och hon tog min hand och sa 'da gar vi da'. Jag forstod ingenting, men hon blinkade till en vakt och hon slappte forbi oss och foljde sedan efter oss. sen sprang vi som skallade rattor upp for en slant, upp pa riksvagen och in i skogen och klattrade sedan in genom ett fonster - som visade sig vara min sekreterares bostad. Hon bodde hos sin mamma och hade en skoldpaddsfargad katt. Planen var att jag skulle halla mig gomd i hennes sovrum, men sen sa vaknde jag.

Och det har har saklart ingenting med nanting att gora. Tankte mest tala om att jag lever.

Klockan visar pa halv 6, och jag har fortfarande inte lyckts somna. Har sa sjukt ont i ryggen att jag bankar pa kudden och grinar lite sa snart jag behover vanda pa mig. Ligger jag still sa racker det med att gnissla tander och grina lite sa snart jag borjar fundera pa somn.

Jag ar inte glad. Faktum ar att jag ar fruktsvart arg, ledsen och frustrerad just nu.

---

Updt: det blev ingen somn. Fy fan.

Nu har jag nyss kommit hem fran min cykeltur.
Jag skulle ta mig till Navden tankte jag. En cykeltur pa kanske 8km fram och tillbaka. Alldeles lagomt en sondagskvall tyckte jag.
Vad jag inte raknat med var mitt lojligt daliga lokalsinne. Jag hamnade alltsa 2 mil - at helt fel javla hall.
Nar jag cyklat tillbaka och cyklat ratt hoppades jag pa att vara ensam, men icke! Nan tant var dar och samlade pa fagelskit som hon sa fint forklarade det for mig. Jag latsades vara intresserad av utsikten over sjon tills hon forsvann. Sen slappte jag fri nudisten i mig och njot av att vara hemma i folktomma Sverige. Fast ni far en pakladd bild.

Jag upptackte for ovrigt nyss att jag lyckats med konsttycket att satta mina trosor bade bak-och-fram samt ut-och-in. Jag ar glad att jag inte tog pa mig string i morse.