Overallt ar de. Hos kompisar, i magen pa andra kompisar och hos fan och hans moster.

Jag borjar kanna mig bebis-sjuk, fast anda inte. Har ingen som helst lust med ett knyte som ska ha mat, bajsa, badas, vaggas och kraver massa ansvar.  Har ingen som helst lust att borja tanka pa framtiden, planera ekonomin, se till att forhallandet ar tip-top, pensionsspara eller borja tanka pa dagis, vart fan man ska bo egentligen och oroa sig for kommande tonar.

Men anda. Nagot i huvudet sager att det skulle vara fin-fint med en liten mini-Amanda, som saklart kommer vara en exemplarisk bebis som inte skulle komma pa tanken att stora mamma och pappas sexliv eller vara vaken med kolik pa natterna, och vaxa upp till en mycket ansvarsfull och mogen tjej som aldrig gar igenom nagra perioder dar hon hatar sina foraldrar, och sa smaning om blir en mycket vacker och klok kvinna som skanker lite gladje till sin gamla mor genom att producera minst lika underbara barnbarn tillsammans med sin perfekta make som hon varit tillsammans med sedan hon var 16 och dessutom forlorade oskulden till.

Men nu ska jag sluta tanka pa dessa varelser som verkar ploppa upp precis overallt, och njuta av att vara ung, dum och oansvarig ett tag till, genom bestalla lite onodiga saker jag suktar efter, ta en ol samt kolla pa Shameless och hata landet jag befinner mig i lite mer an vanligt.