For nagra dagar sedan var jag till BodyShop och kopte en liten tub med dyr kram som pastod sig kunna hjalpa mot rod hud med finnar och arr. SKITBRA! tankte jag da jag fatt rod hud och nagra sma finnar pa sista tiden (det ar nog kloret i poolen i kombination med dalig somn som orsakat dem da jag aldrig lidit av finnar eller rod hud innan). Sa den har applicerats varje natt nu och jag hade vantat mig fin-fina resultat. Tills jag vaknade i morse och sag ut som ett javla minfalt i ansiktet. De 4-5 sma finnarna som satt i min panna tidigare i veckan har nu fatt sallskap av 15 till i hela javla ansiktet. Varst ar det pa hakan och kinderna. Dar ar det sana dar STORA och DJUPA finnar som man inte kan klamma och som gor sa forbannat javla ont! Den pa hakan ar dessutom sa gigantisk att det ser ut som om jag har en stjart i ansiktet istallet for haka.

Mitt fina finn-fria ansikte ar ett minne blott och jag vagar knappt ga utanfor dorren.

 
En trost ar iaf att John ocksa har problem med finnar just nu. Speciellt att klamma dem verkar vara en svar konst. Kolla bara in blamarket han har pa nastippen :P

Eftersom Devote inte latit mig uppdatera min blogg pa ett tag nu sa maste jag ju summera mina andra forehavanden lite snabbt ocksa:

Igar var jag och simmade. Motionssim. Det fanns 6 banor.
2 for varddagssimmare (las: langsamma javlar som simmar tre i bredd, pratar och stoppar upp trafiken for att de simmar sa langsamt att de nastan ror sig baklanges istallet for framlanges),
1 for de som simmade brostsim (las: de langsamma javlarna som endast ville halla sig till ett simsatt),
1 for de som simmade frisim och ryggsim (las: de langsamma javlarna som lart sig snurra runt armarna som vaderkvarnar istallet for att paddla fram i nagot sorts avancerat hundsim),
och sa 2 for "speed swimmers". Ja du laste ratt; "Speed swimmers". Jag vet inte om engelsmannen ar en bunt analfabeter, eller om det helt enkelt ar sa att de aldrig lart sig simma, men nagra javla "speed swimmers" sag inte jag skymten av iaf. Var 50e meter fick jag stanna och "vila" i 2-3 minuter tills manniskan framfor hade simmat sina 25 meter, vant och var pa vag tillbaka for att inte ligga i halarna pa denne, eller behova simma om och forsoka att undvika att krocka med motande trafik.

Men nu ska jag ivag pa min vattengympa igen. Jag alskar vattengympa.

Kande att jag ville presentera mina rumskompisar Nisse och Lotta lite narmare.
Forst lite lekbilder fran idag.

Och sa nagra fran promenaden i snon som kom idag.

Jag haller pa och stadar ur min garderob och insag just att jag har underklader nog att fylla en IKEA-kasse (efter att jag rensat ut alla trosor och strumpor som jag inte anvander). Johns totala mangd klader uppgar till ungefar 3/4 av en IKEA-kasse.

Jag undrar om det sager mest om mig eller honom.

Jag funderar pa vem eller vad man ska skylla pa da all fardig-mat i det har landet smakar kondom-gummi.
Ar det kemikalierna? Star de och packar maten med kondomer pa handerna? Kanske har gummi ersatt fortjockningsmedel? Eller har maten pa min tallrik blivit valdtagen pa fabriken (med kondom forstass for att undvika obehagliga saker som kyckling i currysas innanfor forhuden)?

Sitter och laser 'Acklet' av Jean-Paul Sartre sahar pa kvallskvisten och fastnade for ett stycke ur boken;

"Plotsligt ser jag for mig namnet pa de forfattare som Autodidakten senast studerat: Lambert, Langlois, Larbelettrier, Lastex, Lavergne. Det star klart for mig som en blixt; jag har fattat Autodidaktens metod: han inhamtar sina kunskaper i bokstavsordning. Jag betraktar honom med nagot av beundran. Vilken vilja kraves det inte for att langsamt och ihardigt forverkliga en sadan valdig plan. En dag, for sju ar sedan (han har berattat for mig att han har studerat i sju ar) tagade han med pomp och stat in i denna sal. Han lat blicken vandra over de otaliga bocker som kladde vaggarna och han maste ha sagt ungefar som Rastingac: "Nu ska vi ta oss en dust, du manskliga vetande." Sedan gick han och tog den forsta boken pa den forsta hyllan langst bort till hoger, han oppnade den vid forsta sidan, med en kansla av aktning och fruktan forenade med en oomkullrunkeligt beslut. Nu har han kommit till L. K efter J, L efter K. Han har tagit ett tvart skutt fran studiet av skalbaggarna till kvantteorin, fran ett arbete om Tamerlan till en katolsk pamflett mot darwinismen: inte ett ogonblick har han blivit bragt ur fattningen. Han har last allt; i sitt huvud har han proppat halften av vad man vet om partogenes, halften av argumenten mot vivisektion. Bakom honom och framfor honom finns ett universum. Och den dag narmar sig nar han kan saga till sig sjalv, i det han slar igen den sista boken pa sista hyllan langst bort till vanster: "Och nu da?" "

Detta har egentligen ingenting med bokens tankar om hur vara tankar ar formade och utifran vad, och hur Roquentin  distanserar sig till omgivningen och till sig sjalv till den grad att han tillslut acklas av sin egen existens, formaga att kanna - och framfor allt - hans frihet. Nej, anledningen till att jag kande att detta stycke behovde citeras i en blogg ar for att jag kanner igen mig i Autodidakten. Jag har ocksa plojt igenom bocker i bokstavsordning, last ordlistor fran parm till parm och samlat information. Och om jag kunde, sa skulle jag vilja saga foljande till Autodidakten; det tjanar ingenting till.

For inte fan ar jag smartare nu an jag var innan bara for att jag last mer. Jag kanske har storre ordforrad, och jag kanske ar mer allmanbildad, men inte fan ar jag smartare. (Och inte fan hade jag nagon som beundrade mitt harda arbete)

Nu ska jag fortsatta lasa och bygga mitt intellekt (hypokrit javisst!).

Dagen har hittills bestatt av sma, men relativt betydelsefulla element.

Forst sa designade vi knappar pa web-designen. Mina blev finast saklart.
Sen gick jag ner pa stan for att kopa nodvandigheter sa som en vit bas-t-shirt, illermat och middag. Kom hem med 3 t-shirtar (visserligen en vit bas-t-shirt sa helt fel blev det inte!), ett nytt lappstift, en nattkram, glansserum, blotting papers, en sminkvaska med gratis prover fran Bodyshop (fast den var gratis eftersom jag spenderade mer an £20 i affaren), illermat och glass. Jag tackar min lyckliga stjarna for att jag inte hittade nagon klanning, eller ett par skor jag ville ha, for da hade nog resten av lanet rykt. Jag ar sa daligt pa att halla i pengar.
Och ikvall ska jag ut och svanga mina lurviga. Kanske i en ny t-shirt. Vi far se.

Sa nu sitter jag och kakar middag (glass) och funderar pa vem fan Hannah Montana ar egentligen. Hon ar overallt, men vad ar hon kand for? Och fortjanar hon ens att vara kand om folk inte vet vad hon ar kand for?

Klockan ar snart 3 pa morgonen och jag ar pigg som en javla larka. Trots vattengympa-pass, massage och sex.

Daligt.

 ******

Oh, och Debbie (vattengympa-instruktoren) overtalade mig om att borja ga pa hennes gympa-pass pa tisdagar. Och hennes vattengympa-pass pa onsdagar. Utover mina tva vattengympa-pass pa mandagar och fredagar. Det ska bli spannande att se hur mycket traningsvark jag har efter en sadan vecka.

Sa snart kikar val forhoppningsvis musklerna fram fran under bulldegen.

Sitter och soker jobb och suckar djupt. Det finns verkligen inga jobb dar ute for mig. Jag lyckas inte ens fa jobb pa ett s.k. "telefoncafe". Da ar det fan illa.

********

Updt: Jag ar inte ens lamplig for medicinska forsok. Nu kanner jag mig fan helt javla vardelos!

Vem kunde ana att en promenad pa vag hem fran puben klockan 4 pa morgonen skulle sluta med barnforbjudna aktiviteter pa slottet? Jag maste saga att det var ett ytterst intressant forsta besok. Lite synd pa regnet bara, men det ar sant man far leva med.

(dumpar for ovrigt engelskan eftersom engelsmannen anda inte fattar nagot da sidan i ovrigt ar pa svenska. hoppas att ni fattar nagot av min svenska istallet da jag saknar ett svenskt tangentbord)

Did a shoot for Birds vs Planes today. I'm pretty happy with the results, it's always fun to work with bands! Have done so many shoots during the last weeks I'm starting to feel like I should drop out of uni and set up my own studio. Hopefully I can earn a couple of quid now that I've started charging for the shoots too. Was looking through my expenses and realized I had actually lost £200 since November for working for free! It seems like small things like entrances to gigs, filters for the lenses, DVDs, time spent shooting and editing (roughly 60 hours!!) and film, adds up to quite a big amount of money in the end. So no more working for free for me!

Apart from that I've been walking round town both two and three times to find a pair of black high heels, and looking through every online clothing store I know for some nice new underwear. It seems like a 'mission impossible'.

I went to bed last night, and for once I fell asleep before 5am. I didn't sleep very well though, because I had this quite scary dream.

I dreamt that I was a murderer. I planned my murders in detail, and I murdered the people so that they would feel as much agony as possible. One guy got locked in a room with me, and every time he ran for the door I'd grab him, bite his neck and tear a piece of flesh off until he bled so much that he died. I felt like a right beast. No one could stop me. I could do whatever I wanted. I woke up at 4am and for a brief moment I was convinced I had actually killed people.

Then I slep badly until my alarm went off at 8. Woke up moody as ever and felt that this is gonna be a horrible, horrible day. Got ready for uni and set off really early to get there first, so that I could put my work up and get it over with. I hate being one of the last ones, because by then everybody are so tired of listening to other people talking about their work, they just switch off (atleast I do). But even though I was so early, the walls were full already. That didn't really help my mood at all.

2,5 hours later it was my turn and hell broke loose. I was so angry and upset, and me and Mike (my tutor) had an argument. But I think I won. I hope that he got what I was trying to say. He was after all appologising afterwards and confirmed that my work is my work, and that I shouldn't try to jump through hoops to get my marks. GO ME!

After that it felt better. I think that my murderous mind has come to peace now. I really needed to get some aggression and frustration out. Maybe I can keep myself from killing people now.

Apart from that I'm just waiting for John to get back from Scotland. I am so hungry and craving some cuddles.

And ice cream.

One of the pictures I showed at the crit today (which described my mood pretty good actually)

And what day is better to get engaged than on pancake day?!
Congratulations princess Victoria and Daniel! It just took you 7 fucking years!

(the king reminds me so much of my granddad, and the queen's german accent makes me giggle)

Late night last night. Think I got home at 4.30am. Have no idea how I managed that! The night involved a bottle of wine, chees cake and 'Stampa med Leroy'.

Another party tonight, but not feeling that up for it anymore. We'll see what happens later on.

I just changed the background pictures on my computer and on my phone, and suddenly it all became real. It downed on me what's actually happened. And I had to be sick. The feeling of emptiness and distress was so big I felt like it was taking up my entire body. It's weird, isn't it, how much emotions can affect the body? Sometimes I wonder if life wouldn't be so much easier if I was an ant or something. A bit boring maybe, but definitely easier.

I'm gonna go for that walk now anyway. Clear my head.

The Swell Season is my companions today.