Jag kom nyss hem fran min intervju. Det kandes skitbra, allt flot pa finfint och jag kande mig ratt saker pa att jag minsann skulle lyckas med att hava in jobbet - tills dess att jag tittar ner i knat, men inte ser knana, utan mina brost istallet.
Mitt linne hade hasat sig nerat, och jag visade sa mycket klyfta att John (som intervjuade mig) sakerligen trodde att jag hamnat fel, han sokte ju en servitris, inte en hora!

Han skulle ringa imorrn iaf och beratta om jag fatt jobbet eller inte. Jag hoppas pa att hans blick var stadigt fast vid mina ogon sa att han inte tar mig for nagon losslappt slampa som tror att hon ska fa jobb bara hon visar lite hud.

Men nu ska jag ga och sorja mitt skolarbete lite mer. Jag orkar inte ens forsoka borja om pa allt.